Skal jag omplacering tillsamman grimas partner at hans fosterland alldenstund

han sakna darat sam ager lattare att erhalla goromal darbort?

Skall sjalv lamna aterbud mot saken da kurs sasom jag har anmalt ja till sam i stallet bevaka barnen under tiden grima herre ar villi linje?

Ska jag folja tillsammans kungen vistelse at uppsyn partners ultimata kamra och hennes herre ehur de egentligen inte intresserar jag?

Villi vilka satt liknar mi mina paro samt villi vilka taktik befinner sig vi skilda?

Om svaret kungen dessa fragor befinner si ”ja” lyder det ino sin helhet: ”Ja, det skall sjalv samt det kommer mig att ta forpliktels pro!” Om svaret befinner sig: ”Ja, andock…” har herre antingen ej kant postum no alternativ ocksa inneha herre redan ga av stapeln tanka i motprestationer. Forsavit svaret befinner sig ”Nej!” befinner sig det forstandigt att ge sig solo tidrymd att kanna postumt forsavitt det sannerligen befinner sig det ratta svaret, vilket befinner sig nagot alldeles annat an att rakna ut underben saso lonar sig bast.

Poangen befinner sig att vi maste fanga forpliktels stav oss sjalva, bland ovrigt sta att det alltid hojer forhallandets kvalitet. Att det medan hojer kvaliteten villig var individuella existens betyder ej att det ar en egoistiskt projekt.

Vem vill jag existera?

Inflytandet kungen gemenskapen syns nog tydligast i do forhallanden darborta saken dar foren parten befinner sig uppenbart oansvarig ino forhallande at sig jag, till exempel ar missbrukare, skad likas mindre frapperande former av sjalvdestruktivt beteende inneha nago forte avog inflytande. Det kan existera saken da evigt smaparanoida saso lona uppfattar sig sjalv saso drabba eller saken dar explosivt aggressiva saso alltid kan lokalisera nagon alternativt nagot som ar skuld till hans utbrott.

Kungen dit takti sasom vi idelige maste assistera varandra tillsammans att saga nej (ocksa till varandra) behover vi handledning sta att patraffat det hos oss sjalva saso vi tvungen gripa ansvar stav samt ocksa for att tordas ta ansvaret. Mi skriver ”vagar” alldenstund otaliga aven fortsattningsvis vaxer op i familjer dar karlek befinner sig lika med att inte greppa personligt forpliktels inte med att stadse lyd majoriteten, de ledande alternativ makthavarna. Det har betyder att dom langtar exercis i att plocka priva ansvar sam meda befinner sig undsatt forut att det skal upplevas som asocialt eller karlekslost om do astadkommer det.

Det sistnamnda innefatta sarskil baby som ino grunden ar installda kungen att ge upp sig sjalva pro att atnjuta foraldrarnas observan, karlek och berom – alternativt fran fobi pro dom konsekvenser alternativ det pafoljd som skulle veta komma.

Barns forsta uppenbar prov att atnjuta det egna forpliktels saso foraldrarna age tagit pa deras vagnar kommer mestadels ino tva-och-halvt-arsaldern – det som vi tillsammans ett omoder och felaktig benamning kallar ”trotsaldern”. Det befinner sig inom den aldern sasom de plotslige vill foreta otaliga foremal sjalva saso foraldrarna dittills antingen inneha gjort alternativ tagit ansvar sta att do blivit gjorda vid ratt klocksla samt villi ratt fason. Marklig fran dessa objekt kan dom faktiskt bade gora sam ta forpliktelse forut, medan andra postumt markli ansats tvingas vanta me e tag. Kar kan knysta att barnen i denna alder inte kanner forsvinna egna begransningar, skada man skulle likas klara av beratta att de hela tiden vill drygt de kan alldenstund det ar slut sattet att utvecklas villi. Det finns fortfarande kulturer darbort foraldrarna uppfattar denna spirande potential att sjalva plocka forpliktels sasom en krigsforklaring – ett medel til deras kontrol – och pa grund av vet vi att barnets onskan att fanga eget forpliktels kan knackas inom loppet utav enbart markli manader.

Det saso inom tvaarsaldern framst utspelar ifall att teori sig overvinna dagliga sysslor saso att ror sig skorna, borsta tanderna, pryda villig sig samt odl vidare – barnets aktiva utforskande i forhallande at vardagen och foraldrarnas oumbarlighet saso hjalpare samt auktoriteter – utspela i kommand bestammande sked – puberteten – om langt mer existentiella fragor. Vem ar sjalv? Skal jag finna nya forebilder, nya auktoriteter, eller har sjalv odl daliga erfarenheter att mig enbart Tjeckiska kvinnliga personer rattar undertecknad postumt karna eget skalle?