Denna inbegriper bland annat smin- sam skonhetsbranchen, reklambranchen, medieindustrin samt porrbranchen sasom all omsatter miljarder vi att sexualisera och kommersialisera saken dar kvinnliga kroppen. Sjalva iden forsavit sexighet bygger villi forbruknin. ”Den sexuella dragningskraften”, skriver Illouz, ”skapas performativt via konsumtionsobjekt samt konsumtionsbeteenden, vilket gor saken dar mo e ekonomiskt foreteels: via fysisk aktivitet, mode, smin, medicinska och farmaceutiska produkter forvandlar saken dar kroppen mo nagon struktur som befinner sig tilltankt att konsumeras visuellt som e sa saso definieras bruten sin fallenhet att vacka sexuellt begar”. Sexighet gar tillsamman andra glos ick att skiljas av forbrukning. Konsumtionssfaren ar i sin flax starkt erotiserad – tank endast pa samtlig produkter som marknadsfors tillsammans bilder gallande nakna kvinnokroppar.
Illouz skyndar fram, vilket skanke en frappant bredd
Illouz later sin tolkning itu den skopiska kapitalismen tangera Marx analys bruten varuformen sam arbetet som vardeskapande forfaringssatt inom Kapitalets etta band. Utnyttjandet itu saken dar sexualiserade kvinnokroppen inom saken dar skopiska kapitalismen beskrivs sasom ett expolateringsforhallande i Marx bemarkelse, darbort man samt kvinnor omfatt par antagonistiska klasser och mannen extraherar nytta uta kvinnornas kroppar inom liknelse tillsamman kapitalistens extraherande bruten varde ur arbetarens lekamen. Har driver Illouz sitt tankegan stav vidstrackt. Relationen mellan konen ager sa vit mi begriper nago absolut annan dynamik an saken da emella lontagare sam kapitalist, men darfor Illouz ick forklarar sin metafo narmare befinner sig det komplicerat att kunn hurda beaktansvard saken da befinner sig for hennes tankegan.
Det ha kan verk saso nago randanmarking men speglar e storre dilemma tillsammans boken, allts dess spretighet
praglade fran den tillfalliga forbindelsens och konsumtionens logik. Det har styrks fran do folk saso intervjuas, skada dessa forefaller ick vara ekonomiskt avhangig forsvinna partners och ager inga alternativt vuxna baby.
Det finns ytterligar dilemma samt oklarheter tillsamman Illouz tankegang. Inom boken forekommer insprangda intervjuer som forfattaren genomfort inom nago langa storstader med karla och kvinn i olika aldrar. Dessa folk befinner si ick, sasom ino foljaktligen astadkomme karlek vark uteslutande straighta, daremot ar samtliga akademiker, chefer alternativt analog samt utgor en explicit urbant medelklasskikt. Detta befinner sig ett bruten bokens stora brista, icke endast uta en representationsperspektiv – all grupper behover inte inkluderas ino analysen pro att gora saken da giltig – skada inom dett fallet utfor ointresset stav arbetarklassen samt rurala miljoer att Illouz teser blir mindre vederhaftiga.
Nago utav hennes huvudpoanger befinner si att dagens relationer blivit allting mer flyktiga, praglade av saken dar tillfalliga forbindelsens och konsumtionens foljdriktighet. Detta styrks av dom manniskor saso intervjuas, andock dessa forefaller icke existera ekonomiskt beroende av sina partners samt har inga eller vuxna barnunge. Flertal av do som intervjuas skanke formulering for vikten av sexuell frihet samt autonomi, nagon standpunkt sasom Illouz avse praglar samhallet i grandiost.
Skada befinner si dessa perfek lika starka sam viktiga inom arbetarklassen, darbort det ekonomiska beroendet fran partnern mycket befinner sig grandiost? Hur titta det ut stav saken dar som langtar ekonomiska forutsattningar att bracka opp av en forhalland? Praglas relationerna i arbetarklassen bruten ett storre matt utav forutsagbarhet samt varaktighet eller Colombianska kvinnor för äktenskap befinner si de tvartom fortfarand mer osakra ino ett reflektion fran prekariseringen av arbetslivet sasom ju drabbat arbetarklassen hardast? Tittar karlekslivets forutsattningar sam problem identisk ut kungen landsbyden saso inom storstaden alternativ paverkas de till exempel utav avflyttning alternativt dom begransade mojligheterna till anonymitet?
Hon visar hur kapitalismen trangt in ino ”den privata sfaren” samt hurdan dess logik darmed strukturerar icke bara vara yttre inte me samt inre leva.
Sjalv ager inga svar kungen dom fragorna skada det ar overraskande att Illouz avstar a att ens nudda dom. Det ar oklart om hon menar att sexualmoralen sam synen pa karlek samt parforhallanden ar densamma oavsett klassposition. Parallellt med det vaxling Illouz beskriver finns aven en ino boken okommenterad affar ino omvan kurs: en varnande bruten hemmet, familjen och aktenskapet ocksa bland unga folk. Kvinnliga bloggare tillsamman fokus gallande klassiska husmorssysslor saso kokkons sam heminredning age hundratusentals lasare sam konservativa politiska rorelser har sasom bekant mobiliserat kring fragor om konsroller, homofobi och familjevarderingar i Europa sam varlden dom senaste decennierna.